ELISABETH KONTOMANOU – GUSTAV KARLSTRÖM TRIO
GUSTAV KARLSTRÖM ERHÖLL MONICA ZETTERLUND-STIPENDIET 2009

ELISABETH KONTOMANOU PÅ FASCHING Recension i DN den 18 januari 2010
Den franska grammisbelönade jazzsångerskan Elisabeth Kontomanou håller konsert tillsammans med en av 2009 års Monica Zetterlundstipendiater, Gustav Karlström den 5 augusti kl. 19.30 på Jazzens Museum i Strömsholm.
Elisabeth är en av 5 världsstjärnor som medverkar i tv-kanalen ARTE:s filminspelning om bluessångerskan Billie Holiday i höst.
Övriga sångerskor är bla Dianne Reeves, Dee Dee Bridgewater, Cassandra Wilson mfl.
Konserten i Strömsholm är Elisabeths första i denna region.
Elisabeth Kontomanou utsågs i december 2009 till Månadens Artist i franska Le Monde Magazine . I bandet ingår bla Gustav Karlström , 24 år, Elisabeths son och en av 2009 års tre Monica Zetterlundstipendiater. Elisabeth som är en av Frankrikes främsta jazzvokalister med internationell stjärnstatus har fått fina recensioner både för konserter och skivsläpp här i Sverige där hon bor sedan ett år tillbaka. Det här är första konserten för hennes del på Jazzens Museum.
Elisabeth medverkade den 16 januari i en bejublad och välbesökt releasekonsert på Fasching i samband med sitt skivsläpp av albumet BACK TO MY GROOVE.
Nyligen släppte hon SIREN SONG – en skiva som spelades in som livekonsert tillsammans med Elisabeths franska band, sonen Gustav Karlström och Metz symfoniorkester.
Gustav är en mångfaldigt begåvad musiker, sångare, kompositör som inte bara är involverad i jazz utan även i soul, r `n`b, blues mm Han producerar nu sitt första egna album. Gustav står också bakom en del av musiken på Siren Song.
Elisabeth Kontomanou har sjungit med storheter som John Scofield, Leon Parker, Michel Legrand, Mike Stern och Toots Thielemans för att nämna några har hela världen som sin arbetsplats.
Hon har tidigare medverkat som gästartist på några konserter i Sverige och ryktet om hennes fantastiska röst har cirkulerat sedan dess i den svenska jazzbranschen. Nu är det dags för den svenska jazzpubliken att få upptäcka hennes magiska stämma och musik.
Sin barndom tillbringade Elisabeth på ett barnhem i Lyon i Frankrike och hon blev själv tidigt mamma.
Hennes familj omfattar nu fyra söner, varav de tre äldsta alla är involverade i Elisabeths musikaliska verksamhet.
Elisabeth har sina rötter i Grekland och Afrika, men har efter 10 år i New York en stor kärlek och känsla för den amerikanska jazztraditionen, vars sångstil hon har anammat.
Hon blev belönad med ‘Best Vocalist of 2006″ (Les Victoire du Jazz) i Frankrike.
Den franska grammisbelönade jazzsångerskan Elisabeth Kontomanou utsågs i december 2009 till Månadens Artist i franska Le Monde Magazine . Hon framträder med sitt band på Jazzens Museum i Strömsholm den 5 augusti. I bandet ingår bla Gustav Karlström , 24 år, Elisabeths son och en av årets tre Monica Zetterlundstipendiater. Elisabeth som är en av Frankrikes främsta jazzvokalister med internationell stjärnstatus inte bara i sitt eget hemland bor sedan en tid i Sverige och har fått fina recensioner både för konserter och skivsläpp här. Det här är första konserten för hennes del på Jazzens Museum.
Elisabeth Kontomanou kommer att delta som en av fyra internationella jazzsångerskor i den franske filmregissören Frank Cassentis film för TV-kanalen ARTE om Billie Holiday- TRIBUTE TO LADY DAY. Förutom Elisabeth medverkar Dianne Reeves, Cassandra Wilson, Dee Dee Bridgewater mfl Cassenti är en uppmärksammad regissör av bla musikdokumentärer om tex Miles D, Dizzy G, Ellington mfl
Elisabeth medverkade den 16 januari i en bejublad och välbesökt releasekonsert på Fasching i samband med sitt skivsläpp av albumet BACK TO MY GROOVE.
Nyligen släppte hon SIREN SONG – en skiva som spelades in som livekonsert tillsammans med Elisabeths franska band, sonen Gustav Karlström och Metz symfoniorkester.
Gustav är en mångfaldigt begåvad musiker, sångare, kompositör som inte bara är involverad i jazz utan även i soul, r `n`b, blues mm Han producerar nu sitt första egna album. Gustav står också bakom en del av musiken på Siren Song.
Elisabeth Kontomanou har sjungit med storheter som John Scofield, Leon Parker, Michel Legrand, Mike Stern och Toots Thielemans för att nämna några.
Hon har tidigare medverkat som gästartist på några konserter i Sverige och ryktet om hennes fantastiska röst har cirkulerat sedan dess i den svenska jazzbranschen. Nu är det dags för den svenska jazzpubliken att få upptäcka hennes magiska stämma och musik.
Sin barndom tillbringade Elisabeth på ett barnhem i Lyon i Frankrike och hon blev själv tidigt mamma.
Hennes familj omfattar nu fyra söner, varav de tre äldsta alla är involverade i Elisabeths musikaliska verksamhet. Den näst äldste sonen är Gustav Karlström, ungt musikaliskt stjärnskott som 2009 utsågs till en av Årets Monica Zetterlundstipendiater.
Elisabeth har sina rötter i Grekland och Afrika, men har efter 10 år i New York en stor kärlek och känsla för den amerikanska jazztraditionen, vars sångstil hon har anammat.
Hon blev belönad med ‘Best Vocalist of 2006″ (Les Victoire du Jazz) i Frankrike och är där en av de stora jazzsångerskorna.
BACK TO MY GROOVE är förutom albumtiteln även namnet på en av sångerna i det album som nu släpps i Sverige. Back to my Groove är en stark berättelse om Elisabeths egna erfarenheter av våld inom hemmets väggar i New York.
Efter att ha flytt hemmet med sina yngsta barn till ett härbärge i New York återvände Elisabeth till Frankrike där hennes musikaliska karriär snart tog ordentlig fart.
Elisabeth Kontomanou har även nominerats till en Django d’Or Award 1999 och hon fick en Grammy 2006.
“She is as soulful as Sarah Vaughan, as smooth and mellow as Dianne Reeves and comes equipped with a fighting spirit as passionate as Nina Simone’s. She is fire and ice, earth and water, innocent and sage.-Christopher Loudon”(JazzTimes magazine).
Sångerskan Elisabeth Kontomanou gör ingen hemlighet av att hon växte upp på ett barnhem i Frankrike, eller att hon i vuxen ålder tvingades fly – med barn – från en relation i New York präglad av våld. Har man inte egna liknande erfarenheter kan man bara föreställa sig vad det lämnar för spår. Men det behövs knappast för att uppleva autenticiteten i Kontomanous berättelse.
På Fasching för hon tankarna till klassiska jazzsångerskor som Billie Holiday och Sarah Vaughan. Inte för att hon härmar dem, utan för att de utgör hörnstenar i den estetik hon omfamnar från det musikaliska till klänningen hon bär. Det är kvinnlig vokaljazz som många känner den, men med den allt ovanligare kvaliteten att Kontomanou, likt Holiday och Vaughan, har lärt sig ”den hårda vägen”.
Jag vill inte romantisera; det är ju vad en musiker uppnår, inte på vilken väg hon har gjort det, som räknas. Men ändå. Många av låtarna hon sjunger är från hennes nya, uttalat självbiografiska skiva ”Back to my groove”. Hon skiftar mellan text och sång utan ord; det senare blir som en emotionell reflektion över texternas innehåll. En konfrontation med sanningen och eländet som mynnar ut i ett slags helande hymner.
Några klassiker smyger sig också in. Hon sjunger ”Skylark” och Holidays skönt släpiga ”Tell me more” med stilsäker hälsning till originalen. Men det är när hon är sig själv närmast hon låter som mest angelägen. Sångtekniken är inte nödvändigtvis hennes starkaste sida, och emellanåt blir de där ordlösa, vokala partierna alldeles för utdragna. Men det går inte att ifrågasätta själva kärnan i hennes uttryck.
Johannes Cornell
DN-recension från den 2 juni 2010
Den fransksvenska sångerskan Elisabeth Kontomanou är ett större namn i Frankrike än i Sverige, men det kan det nog bli ändring på. Hennes nya skiva följer på ”Back to my groove”, som fick en del uppmärksamhet i samband med en konsert på Fasching i januari i år. ”Siren song” är inspelad live i Frankrike, med en jazztrio plus Orchestre National de Lorraine under ledning av Jacques Mercier. Stort anlagt, alltså. Men Kontomanou hanterar det. Hon sjunger i jazzens klassiska, kvinnliga vokaltradition, och hennes röst bär på den värdighet och livserfarenhet som fordras för att övertyga i spåren efter de stora. Hon förmår också bränna till med en nerv som befriar henne från att jämföras med det förflutna och i stället placerar henne här och nu, i ett rum där hon dessutom övervinner den stora akustiken och känns alldeles nära inpå lyssnaren.
Bästa spår: ”A time for love”
Johannes Cornell
Hyllad jazzdoldis går på djupet
Den Grammybelönade jazzsångerskan Elisabeth Kontomanou är betydligt mer känd på den franska jazzscenen än den svenska. Hon sjunger standards, jazzklassiker på engelska och har sitt hjärta i den amerikanska jazzen.
- Du måste bli en del av musiken och spela den om och om igen, tills det gör ont, för att klara att sjunga jazzklassikerna på riktigt, säger Elisabeth Kontomanou. Redan under uppväxten hos en fosterfamilj i Lyon drogs hon till den afro-amerikanska musiken.
Från Frankrike flyttade hon till New York för att sedan landa i Sverige. Här har hon levt från och till under de senaste 25 åren. På skivan Back to my groove har hon skrivit sångerna själv och musiken är inspirerad av de hårda åren som övergiven småbarnsmamma i New York. Men lidandet är inte en förutsättning för konsten, tror Elisabeth Kontomanou. Däremot kan musiken vara helande och en väg ut.
- Min musik är inte sorgsen, snarare hoppfull, säger hon. Texten är viktig vare sig hon sjunger egna eller andras låtar. Hon måste kunna relatera till den och föredrar exempel Billie Holidays repertoar. Och det är 20-talets bluesinspirerade jazz som gäller.
Elisabeth Kontomanou är fyrabarnsmamma och två av hennes vuxna söner medverkar på den nya skivan. Monica Zetterlundstipendiaten Gustav Karlström sjunger och står för arrangemanget och brodern Donald Kontamanou spelar trummor. Så vad är då styrkan i den amerikanska jazzen? Elisabeth Kontomanou säger att hon tror att den helt enkelt ligger i de afrikanska musikernas geniala känsla för rytm, musik och sång – en slags själ.
- Man skulle kunna säga lidande, men det är snarare en anda. Jag skulle inte ge mig på att sjunga jazz om jag inte försökte integrerade mig och min musik med den andan. Annars blir det som ett tomt skal, säger hon
Jazz är blodigt allvar och Elisabeth Kontomanou väjer inte för stora känslorna i sin musik, hon är där med hela hjärtat.
- Jag gräver i känslorna, som i besatthet.
Ulrika Sten

